Trollhättan stad

Trollhättan är en tätort i Västergötland som ligger vid Göta Älv, inte särskilt lång från Sveriges största sjö Vänern. Internationellt är Trollhättan känt för Trollywood, där bland annat Lars von Triers ”Dogville” och ”Dancer in the Dark” har spelats in. Ungefär hälften av alla svenska långfilmer spelas numera in hos Film i Väst i Trollywood.

trollhättan2Trollhättans kommun har idag drygt 45 000 invånare. Ända sedan Trollhättan fick sina stadsprivilegier år 1916 har staden legat någonstans i intervallet #20-#25 på listan över Sveriges mest folkrika städer.

Högskolan Väst är en statlig högskola vars campus ligger i centrala Trollhättan. Högskolan har cirka 575 anställda och varje år studerar ungefär 1200 studenter här. Det finns fyra olika institutioner: Ingenjörsvetenskap, Ekonomi & IT, Individ & Samhälle och Omvårdnad-Hälsa-Kultur.

Göta Älv har alltid varit enormt viktig för Trollhättan och vattenkraften användes redan på medeltiden för att driva kvarnar och sågar. Senare byggdes här vattenkraftverk för elproduktion och Trollhättan lockade till sig elintensiva industrier som Saab Automobile AB. Exempel på arbetsgivare som idag är dominerande i Trollhättan är GKN Aerospace Sweden (Volvo Aero) som tillverkar motorkomponenter och National Electric Vehicle Sweden AB (Nevs) som tillverkar elbilar.

Trollhättan och området däromkring har sedan mycket långt tillbaka haft en viktig strategisk betydelse eftersom den gamla landsvägen mellan Västergötland och Norge gick här. Det var också här man innan slussarnas tillkomst fick släpa båtar en bit på land för att ta dem från Vänern, förbi vattenfallen och in igen i Göta Älv för vidare färd mot västkusten. Det första belägget för att båtar dragits förbi Trollhättefallen hittar vi i Harald Hårdrådes saga. I den kan vi läsa om hur den norska flottan under vinter 1063/1064 drog sig förbi fallen för att ta sig till Vänern.

Varför heter det Trollhättan?

trollhättan4Ursprunget till namnet Trollhättan är oklart. Vi vet att det är gammal (minst 600 år) men vi vet inte hur det uppkom. I Norge finns flera norska fjällnamn där ordet hätta i överförd betydelse används för att benämna en bergstopp; en bergstopp sitter ju på toppen av berget ungefär som huvudbonaden hätta sitter på toppen av människokroppen. Det är inte alls orimligt att Trollhättan har det här ursprunget, men frågan är då vilken bergstopp eller annan naturformation som avsetts. Det finns flera i och omkring älven som skulle kunna vara aktuella.

Vad gäller troll så kan det förstås syfta på de magiska väsen som hör hemma i nordisk folktro. Det skulle dock även kunna vara så att troll i Trollhättan kommer från de dialektala ”trôla” som betyder dra. Som nämns ovan ligger Trollhättan i ett område där den som kommer seglandes från Vänern måste dra sin båt på land en bit för att komma förbi forsarna och fallen innan båten åter kan sättas ned i Göta Älv för vidare färd. Ända fram tills dessa att slussarna var färdigbyggda trôlade man båtar här.

Sevärdheter och evenemang i och kring Trollhättan

  • Natur- och kulturmiljön i Göta Älvs fall- och slussområde är ett populärt besöksmål.
  • trollhättan3Fallens dagar arrangeras under några dagar i juli och har en tradition som går tillbaka ända till 1950-talet. Det brukar vara folkkära artister som uppträder och gatorna är fyllda av matserveringar och kringresande försäljare. Löpartävlingarna Kraftprovet och Miniprovet hålls vid fall- och slussområdena.
  • I höjd med Trollhättan ligger en skärgård i Göta Älv bestående av Slottsön, Tjuvön, Björnön, Lungön, Korsön, Kolön och Lovön.
  • Kanalmuseet är ett sjöfartsmuseum beläget i en gammal förrådsbyggnad vid krönet av Trollhätte kanals slusstrappa.
  • Saab bilmuseum ligger i en av de fabriksbyggnader som tidigare tillhörde NOHAB. Här finns en stor samling bilar, inklusive tidiga prototyper och modeller som aldrig sattes i serieproduktion. På sommaren varje udda år ordnas Saabfestivalen vid Saabmuseet.
  • I samma område som Saab bilmuseum ligger teknik- och naturvetenskapscentrumet Innovatum. Här finns både historiska utställningar om Trollhättan och utställningar där man får experimentera med teknik, naturvetenskap, med mera. Från Innovatum kan man ta linbanan över Trollhätte kanal till fallområdet, en sträcka på cirka 400 meter. Väl framme på andra sidan hittar man utställningslokalen Insikten som informerar om elektricitet och vattenkraft.
  • I juli äger den årliga Vicious Rock Festival rum i Trollhättan, en musikfestival som inriktar sig på metall och hårdrock.
  • Den första helgen i mars äger en av Sveriges största poesifestivaler rum i Trollhättan. Bakom festivalen står Poesiföreningen Dekadans och Trollhättans stad.
  • Den 1 392 meter långa Stallbackabron är en av Sveriges längsta broar. Den sträcker sig över Göta Älv vid industriområdet Stallbacka i Trollhättan, och både E45 och Riksväg 44 går över bron.
  • Olidans kraftverk var svenska statens första vattenkraftprojekt för elproduktion och de fyra första aggregaten togs i bruk redan år 1910. Kraftstationen är idag kulturminnesmärkt, men är fortfarande i bruk och har en maximal vattenföring (genom samtliga turbiner) på 520 kubikmeter/sek. Vattnet till kraftstationen leds fram via en 17 meter djup kanal som går förbi Trollhättefallen och parallellt med Trollhätte kanal.

Att ta sig till Trollhättan

Flyg

Malöga flygplats (IATA: THN, ICAO: ESGT) är en gemensam flygplats för Trollhättan och Vänersborg, och det officiella namnet är därför Trollhättan-Vänersborgs flygplats. I skrivande stund går det bara en reguljär flyglinje hit, den från Stockholm-Bromma med Golden Air.

Malöga flygplats ligger cirka 5 km nordöst om Trollhättans centrum. Tyvärr går det inte någon kollektivtrafik från Trollhättan (eller Vänersborg) till Malöga flygplats. Man kan dock promenera 600 meter från flygplatsen för att nå busshållplatsen Flygfältsvägen. (Värt att veta är dock att busstrafiken från Flygfältsvägen har uppehåll mitt på dagen.)

Närmsta större flygplats är Göteborg-Landvetter och Säve flygplats (Göteborg City Airport).

Expressbuss

Till resecentrum i Trollhättan går det expressbussar som körs av bland annat Swedbus och Västtrafik. Västtrafiks expressbussar går endast inom länet, medan Swedbus även har linjer från destinationer utanför länet.

Tåg

Trollhättans järnvägsstation ligger längst Norge/Vänerbanan och ingår i linjenätet för Västra Götalands regionaltåg (Västtågen). Med Västtågen kan man antingen åka norr ut från Trollhättan till Vänersborg, eller sydväst från Trollhättan till Göteborg. Både Vänersborg och Göteborg är nav där man kan ansluta till andra tåglinjer. Detta innebär bland annat att man smidigt kan ta sig mellan Trollhättan och Oslo och mellan Trollhättan och Stockholm (biten mellan Vänersborg och Stockholm kan man åka X2000).

Kollektivtrafik i Trollhättan

Kollektivtrafiken i Trollhättan består huvudsakligen av bussar och är sammanslagen med grannkommunen Vänersborg. Tillsammans kallas de båda kommunerna i detta sammanhang för Tvåstad. Att ha gemensam kollektivtrafik underlättar för kommunernas innevånare eftersom många personer som är bosatta i Vänersborg pendlar till arbeten i Trollhättan och de två kommunerna dessutom har ett gemensamt sjukhus. Även köpcentrum och liknande har hela Tvåstads-området som upptagningsområde. Huvudman för kollektivtrafiken i Tvåstad är Västtrafik.

Det går fyra olika busslinjer mellan Vänersborg och Trollhättan. Inne i själva Trollhättan utgörs kollektivtrafiken av fyra stomlinjer, plus diverse mindre linjer. Navet för kollektivtrafiken i Trollhättan är Drottningtorget. Varje stomlinje startar i en yttre stadsdel och går till Drottningtorget, innan färden fortsätter vidare till en annan yttre stadsdel.

Eftersom Volvo Aero på Stallbackas industriområde är en så stor arbetsgivare med många anställda finns det busslinjer i Trollhättan som är anpassade efter skiftbytena. Vissa av dessa linjer går dessutom direkt från Stallbacka till de olika stadsdelarna, så att man inte behöver åka in till Drottningtorget.

För personer med begränsad rörlighet finns tre servicelinjer i Trollhättan. De har samma slutdestinationer som stomlinjerna, men gör fler stopp och åker omkring inne i stadsdelarna istället för att ta smidigaste vägen genom dem.

Trollhättans historia

Ursprungligen användes namnet Trollhättan endast för Göta Älvs fallområde. Det betydligt större område som idag omfattas av staden Trollhättan och Trollhättans kommun har gradvis inkorporerats under benämningen Trollhättan.

Stora Edet

Vi vet att namnet Trollhättan var i bruk så pass tidigt som 1413, då Trollhetta qvarn omnämns i Erik av Pommerns skattebok. Ett annat tidigt namn på delar av det område som idag är Trollhättan är Stora Edet. I gammal svenska är ed en passage där båtar måste bäras eller dras över marken för att komma från ett farbart vatten till ett annat. Beteckningen Stora Edet används för att skilja området från det Lilla Edet som ligger två mil nedströms.

I naturen öster om vattenfallen i Trollhättan kan man fortfarande se spår efter en dragränna i anslutning till de tre slussgravarna. Under flera hundra år var trafiken förbi Trollhättefallen mycket omfattande, och man använde sig av dragrännan för att komma förbi fallen. Dragrännan var inklädd med lera inuti och när leran fuktades blev den mycket hal, så att man med hjälp av hästar och människokraft kunde dra båten genom rännan för att komma till den övre delen av fallen. Skulle man däremot dra en båt från den övre delen av fallen och ned behövde man på olika vis öka friktionen för att hindra att det gick för fort och våldsamt till.

Edsborg

Redan under medeltiden låg en fästning på Slottsön i Göta Älv, nära Naglums sund. Den kallades Edsborg efter edet, men även Ekholms slott och Ekeholms slott. På den här tiden gick landsvägen från Västergötland till Norge via Naglums sund, så det var en viktig strategisk punkt. Exakt när borgen uppfördes är oklart, men troligen påbörjades byggnationen någon gång under 1300-talet. Borgen är numera raserad och har så varit i flera hundra år. Namnet Edsborg lever dock vidare som namn på fotbollslaget FC Trollhättans hemmaarena.

Stranna

Det område som idag utgör Trollhättans stadskärna kallades för i tiden för Stranna (”stranden”) och ingick i Gärdhems socken. På medeltiden började man använda sig av vattenkraften för att driva kvarnar och sågar här, och ett samhälle växte fram kring dessa verksamheter.

Att knyta samma Vänern med Göta Älv

Lilla Edet fick sin första sluss år 1607, vilket kan ses som startskottet på den omfattande slussbyggnation som så småningom kom att ske i området. Från statsmaktens sida fanns ett starkt intresse för att göra det enklare att ta sig förbi fallen, så att Göta Älv kunde bli mer effektivt sammanknuten med Vänern och därigenom underlätta för transporter. Utan slussar kunde inte större skepp passera fallen, eftersom det inte gick att släpa dem i dragrännan.

Projektet att knyta samman Vänern och Göta Älv gick dock långt ifrån friktionsfritt, utan kantades av tekniska problem och olyckor. Ungefär samtidigt som Lilla Edet fick sin första sluss i början av 1600-talet påbörjades arbetet med den så kallade Karls Grav i Vänersborg, men fartygstrafik via ”graven” kom inte igång förrän 1752 – ett och ett halv sekel senare. Karls Grav är en 3,6 kilometer lång kanal i Vänersborg som förbinder Göta älv med den vik av Vänern som kallas Vassbotten. Den har fått sitt namn efter Karl IX, som regerade år 1604 – 1611. Karls Grav innebär att fartyg inte behöver dras förbi vattenfallen vid Vargön och Önafors i Göta Älv. Kanalens sluss, som invigdes år 1752, konstruerades av Christopher Polhem och låg i Brinkebergskulle. Det finns fortfarande en sluss där, men den är från år 1916.

Även efter att Karls Grav färdigställts fortsatte problemen med att försöka skapa en farbar väg för stora skepp från Vänern till Göta Älv. Polhems sluss (invigd 1753) saknade slussportar och togs aldrig i bruk. De fördämningar som gjordes för Ekebergs sluss (invigd 1754) visade sig vara katastrofala för de sågar och kvarnar som befann sig norr om dem. Elvius sluss sprängdes klart år 1755, men redan samma år inträffade en allvarlig olycka då en stor mängd plankor vid en såg uppströms slet sig loss och förde med sig ett fundament till den damm som byggdes ovanför slussen. Total nio arbetare dog i olyckan.

Projektet lades dock aldrig ned helt även om det tog paus ibland, och i slutet av 1700-talet färdigställde Baltzar von Platen slussarna för Trollhätte kanal, som kunde invigas år 1800. Vid mitten av 1800-talet byggdes större slussar vid Åkerström, eftersom Göta Kanal hade invigts öster om Vänern och området vid Trollhättan var den flaskhals som hindrade större båtar från att någorlunda effektivt ta sig tvärs över landet från den svenska ostkusten till den svenska västkusten.

Vattenkraften lägger grunden till en blomstrande industri

Som nämnts ovan använde man redan under medeltiden älvens kraft för att driva kvarnar och sågar i Stranna, nuvarande Trollhättan. Det var dock först under 1800-talet som riktigt omfattande industriell produktion kom igång längs älven. En viktig milstolpe inträffade år 1847 då Trollhättans Mekaniska Verkstad öppnade. Man började med att tillverka vattenturbiner, och utökade sedan verksamheten med bland annat produktion av ångmaskiner i form av lokomobiler och ånglok.

I mitten av 1800-talet var befolkningen i Stranna så stor att man bröt sig ur Gärdhems socken och bildade en egen. I samband med detta ändrade man namn till Trollhättan, eftersom Trollhättan var mer känt i resten av landet tack vare Trollhätte kanal.

År 1905 köpte staten Trollhätte Kanal AB och ombildade bolaget till det statliga verket Kungliga vattenfallsstyrelsen. Detta utgjorde grunden för det stora statliga energiföretag vi idag känner till under namnet Vattenfall AB. År 1914 stod Olidans kraftstation färdig, och Trollhättan lockade till sig många energiintensiva industriföretag, såsom Stockholms Superfosfat Fabriks AB, Höganäs-Billeholm, Ferrolegeringar AB och Eka Chemicals.